lördag 15 januari 2011

Fredag - One night in passion

Ok, där överdrev jag nog en smula, one night in a cold car and at some partys kanske är mer sanningsenligt. Ni minns säkert att jag för nått inlägg skrev att jag var sugen på festligheter och utgång, och att jag skulle kontakta den gode Rick, vilket jag gjorde.

Minsann, han skulle ha en liten förfest innan en större fest som i sin tur skulle utmynna i utgång.

Men vi börjar från början. När jag kom hem från jobbet i fredags så hade Bettina maten klar, sånt gillar jag! Baconlindad kycklingfilé med ädelostsås och potatisklyftor. Efter att vi vräkt i oss det blev det simhallen och sedan Let's dance hos Effe och Mia. 21:15 började Bettinas jobbarhelg och jag tog mig hem till Rick.

Där fanns Rick och Emma..
.. samt mannen som går under namnet Jobb-Danne.
Det dracks öl och sågs på musikvideor med en ung Axl Rose, samt med en gammal dito. Guns 'n Roses har aldrig varit ett favoritband, fattar inte alls storheten, men alla andra verkar tydligen göra det. Lyckades dock smyga in lite Dropkick Murphys och Shane Mcgowan. Vips så var klockan halv elva och det var dags att dra vidare.

Vi färdades tvärs genom staden och hamnade på fest hemma hos någon Magnus/Mattias nånting öst på stan. En hel drös människor som jag känner till men inte känner, brukar inte bli så roligt på sådana fester men det lossnade efter ett tag. Jag och Magnus/Mattias hade rätt så identiska dvdsamlingar samt exakt samma kylskåpsmagneter, bara en sån sak. Det tragiska med festen var den ohyggligt dåliga musiken. Vad är det för sorts människor som lyssnar på Van Halen och Aerosmith? Jag bara frågar. Fick höra en halv System of a Down samt nästan en hel Manowar på två timmar. Jösses! Men man fick röka inne, det är ju alltid kul, speciellt när det var -25 ute. Tog inga bilder på festen då det känns lite fräckt att fota hemma hos folk man inte känner och sen slänga upp på internet. Men lägenheten såg ut som lägenheter mest ser ut, och människorna där var långhåriga och skäggiga.

Vid tolvsnåret var det då tillslut dags för utgång och vi tog sikte på O'Learys. Som alltid när man ska dit uppstår nostalgiska samtal om Havanna, Umeås bästa och billigaste uteställe någonsin? O'Learys känns bara plastigt och ovälkomnnande, fick visa leg i entrén! Jag fyller 31 om en vecka och jag ser tametusan inte ut som 20, bara dumheter från vakterna. Så var det minsann inte på Havannas tid, där var det en nick och ett välkommen in. OK, jag ska inte klaga på vakterna, dom har ett tufft jobb.
På O'Learys träffade jag Jojje, som dagen till ära hade hatt, vi tog ca 275000 bilder på oss i våra hattar, den här blev bäst. Jojje är faktiskt ett ganska kul fenomen, jag tror att jag skulle kunna gå in på vilken krog som helst i norra Europa och träffa honom. Jojje är även en av de tusen musiker jag är bekant med, han spelar bland annat i Auberon. (damn så blek jag ser ut!)
Träffade även kusin Bunny. Tog inget kort så jag snor hans bild från FB istället.
Hur som helst så var det flera personer och kände och var bekant med på plats, men efter att jag gått runt en sväng var alla som bortblåsta. Gick runt några varv till och konstaterade att alla verkligen var bortblåsta. Klockan började närma sig halv två så jag åkte hem och sov.

Snipp snapp snut så var fredagen slut. Rafflande fortsättning på helgen följer, innehåller höjdpunkter som kyla, kyla och köld.

Just det, hade på mig en rutig skjorta och jeans, precis som 90% av alla jag träffade under kvällen, nästa fredag ska jag ha morgonrock och lederhosen.

2 kommentarer:

  1. Jag gillar att temat är starkt inom släkten Lindberg. SKäggskolans a & o och allt däremellan. Jag tycker att du skall satsa på att återta greppet om familjen med ditt rekordskägg - du har inget att förlora på det.

    Jag har gett upp möjligheterna till skägg. Självförtroendet fick sig en törn när jag hälsade på en kompis för några somrar sedan med en månads mustasch sparad. Efter tjugo minuter frågade jag: "- Ser du inte att jag sparat mustasch dagen till ära?"
    Svaret bet hårt: "-Jaha, jag trodde bara att du var lite smutsig?"

    Hårt :)

    Detta berör dock inte dig Jon-Isak - satsa helhjärtat på ett Ö-Skägg?

    SvaraRadera
  2. Glitne -> Haha, rakar jag mig inte på en vecka har jag knävelborrar :) Nae kanske inte. Jo skäggen har alltid varit lite av ett signum för släkten Lindberg. Men jag gillar inte riktigt att ha skägg, visst det är stiligt, men det är ganska varmt och kliigt. Däremot hatar jag att raka mig så jag är ständingt orakad.

    Har fått höra att min farfar gärna ville ha skägg, men aldrig lyckades få det att växa ut. Han satsade istället på stora polisonger, tror jag följer hans exempel istället.

    Men visst, nog kommer jag att skaffa skägg igen, kanske ett slutspelsskägg till fotbolls-em?

    SvaraRadera