Snart sommar.

Det har gjorts förr..

... men aldrig så här bra! Det jag snackar om är att blanda hårdrock med klassisk musik. Otaliga band har gjort det, från Deep Purple via Metallica till Persuader. En rolig ide, båda musikstilarna är pampiga och publikfriande. Problemet är att de flesta har valt att lägga till klassiska element på hårdrockslåtar. Jag vet inte riktigt, visst fungerar det, men det känns inte riktigt rätt.

Några som gjort tvärtom är Therion från Upplandsväsby. De har släppt en liveskiva där de spelar hårdrock till klassiska bitar. Till min lycka är min absoluta klassiska favorit, Dvoraks nionde symfoni (Från den nya världen), fjärde satsen med. Det är så otroligt bra att nackhåren reser sig. Hela vägen hem från jobbet igår hörde jag den på repeat, helt fantastiskt!

Expressen vs. Aftonbladet

Det här är ju rätt så roligt. En fotograf från aftonbladet försökte få en bild på drottning Silvia under hennes besök i New York. Drottningen ville av någon anledning inte bli fotograferad och flydde (inte mitt ord) genom en gränd. Där snubblade drottningen över några sopsäckar och stukade foten. Förargligt.

Expressen är i nuläget inte så speciellt populära i kungahuset, Kungen blev irriterad på expressens hovreporter när han ställde frågor om Drottningens hälsa förra veckan, och gav ett syrligt svar till Johan T Lindwall, som inte alls såg road ut:


Nu bryter jag in bara för att säga att BLOGSPOT SUGER!!!! Måste skriva om allt det här nedanför, och göra nya länkar med mera med mera.

Expressen passar nu på att ställa in sig igen, och dunkar på hur hemska aftonbladet är som har skadat drottningen å det grövsta. Det roliga är att aftonbladet, innan expressen skrivit att det var deras fel, bara rapporterade att Drottningen skadad sig. Men nu erkänner dom.

Notera även stolpskottet som duar kungen efter hans skämt. Nu är det så att vi har ett kungahus, och kungligheterna ska behandlas därefter. Ser att vissa kvällstidningar gärna skriver om Madde och Vickan, ska det vara så? Va? Va? Ska vi ha ett kungahus ska vi ha det helt ut. Jag är ingen fullblodsmonarkist, men nu är det som det är. Punkt.

RIP Scott Columbus

Nu har ännu en gammal rockhjälte dött, dom går åt snabbt i den branchen.

Den som dött är Scott Columbus, trumslagare i Manowar 1983-1990, 1995-2008. Han lämnade bandet 1990 eftersom hans son var sjuk. Han återkom 1995. 2008 lämnade han återigen bandet, under märkliga omständigheter.

Han spelade på ett trumset kallat drums of doom, det var förstärkt med rostfritt stål eftersom han trummade så hårt. Det kallas metal.

Scott spelade alltså i Manowar, ett ohyggligt ocreddigt band som var husgudar i Tavelsjö under 90-talet. Jag har själv haft tur nog att se dem live på sporthallen 1999. Deras bästa skivor var de som kom på 80-talet, men de nya är inte alls så dåliga som det sägs.

Så här säger Manowar på facebook:
With great sorrow we announce the passing of our brother Scott Columbus.

A rare talent, equally a rare individual, a father, a friend and a brother of metal.

All of the great moments we spent together are burnished in our hearts and memories forever.
...
We know he is in a good place and at peace.

He will never be forgotten.

Your family and brothers,
Joey, Eric, Karl, Donnie

And all at Magic Circle Music

Solkatt jagar solkatt

När solen börjar lysa på mornarna skapas det reflexioner från våran drömfångare och annat blingbling i sovrummet. Lilla Wilma får då något galet i blicken, börjar skrika och jagar solkatterna outröttligt.

Jag dansar aldrig nykter.

Eller jo, tydligen gör jag det. Jag och Bettina tränar som ni kanske vet på Medley (Umeå simhall). Det har hittils blivit vattenträning, men igår tänkte vi prova någon nytt. Vi skrev upp oss på Afropowerdance, konditionsträning med enkel koreografi till afrikanska trummor. Jag är en vit, hetrosexuell norrländsk man, alltså inte van att skaka rumpa och släppa loss. Visst, det var jäkligt stelt, och jag höll mig alltid utom synhåll från speglarna. Men det var riktigt roligt, och förbaskat jobbigt! Har träningsvärk överallt idag. Det roligaste var när det var fridans då och då. Man skulle sprina runt, hoppa och snurra som man själv ville, kan inte ha varit vackert. Passet leddes av alltid fantastiska Annika Simu.

Men det är alltid kul att prova på något nytt, här under är ett klipp från ett afropowerdancepass på IKSU (buuu):


Vi får se om vi testar det igen. En sak som är säker, skulle det finnas Melbourne shuffle-pass på Medley skulle vi köra det jämt! Spela fram till 1.13:


Annars en väldigt lugn och trevlig helg. Vi hälsade på ute hos svärmor och svärfar i Skivsjö på lördagen, putsade fönster och klappade katter.

Gamle herr Lukas har på ålderns höst (16 år!) börjat sova i en liten bäbissäng.