Dropkick Murphys - Going out in style (recension)

Nu är jag back in business, veckans bitterhet har bytts ut mot helgpepp, viasat sport och fullt förtroende för våra vinteridrottare.

Dessutom har jag nu hört DKM's nya skiva Going out in style tillräckligt många gånger för att kunna ge en rättvis recension. Då kör vi.

Efter första lyssningen (i bilen, i dåligt väglag) var jag lite oroad, var det här verkligen lika bra som man vill att det ska vara? Efter andra lyssningen så hade 2-3 favoritlåtar ploppat upp. Efter tredje lyssningen på bussen imorse så är jag säker på min sak.

Going out in style är en fantastisk skiva, DKM har gjort det igen! Rakt igenom starka låtar som spänner mellan bra och superduperfantasic. DKM har tagit ännu ett steg från punken och närmat sig folkmusiken ännu mer, lite sorgligt, men de är så grymt bra folkmusiker nu så att det egentligen inte spelar någon roll.

Bruce Springsteen gör ett gästinhopp på Peg o' my heart, för övrigt skivans näst bästa spår, bästa låten är antingen Memorial day eller Broken hymns, har inte bestämmt mig än.

Betyg: 5 av 5!





Dålig recension, men som man säger, ju bättre skiva dess sämre recension (Mahatma Gandhi 1937)

Fler recensioner på samma skiva: Kristianstadsbladet, aftonbladet, Göteborgsposten, Barometern