Nämen så att jag ska visst till Italien..

Satt och drack kaffe på jobbet och la in lite nya tidsskrifter igår när det plötsligt ringde. Ska försöka återge samtalet:

- Uhm, Isac?
- Hej är det Isac Lindberg?
- Jepp
- Ja hej, det var ***** från tidningen four-four-two, du prenumererar väl på den?
- Jodå, det stämmer.
- Har du tid någon minut eller är du upptagen?
- Nejdå, visst har jag tid. (Jahapp, tänkte jag, nu ska man bli erbjuden förlängning med mera)
- Du var ju med i en tävling om en fotbollsresa till Italien i julas?
- Öh, jo det kanske jag var...
- Nu är det så att du är den lyckliga vinnaren, du och en kompis får åka till Milano för att se Milan möta Parma den trettonde februari.
- VA!?!?!?!?

Ja det är helt sant. Jag ska se Zlatan om tre veckor. Helt jävla otroligt! Kan sådant hända!? Två hotellnätter i Milano, oj vad jag ska se mycket. Och dricka öl. Och äta pasta. Och blogga, naturligtvis!

Till på köpet fyller jag år idag. Kan livet vara bättre? Nä, skulle inte tro det!

BBC = Kvalitet

Jag hade egentligen tänkt göra något nyttigt igår kväll, städa biblioteket, ta en massa foton till bloggen, starta diskmaskinen osv. Men så blev det inte. Skar upp några morötter, blandade ranch-dip, plockade ihop alla katter och la mig i sängen framför tv'n. Nu var det högtidsstund.

Egentligen hade jag tänkt se The King's Speech men på grund av olyckliga omständigheter blev det inte så. Var en sväng inne på att se Once Upon a Time in the Midlands men jag var mer inne på någon form av serie. Googlade på miniseries, och hittade Pride and Prejudice, BBC-versionen från 1995. Kanoners, Colin Firth är ju med så det blir nästan som The king's speech.


Såg två avsntt av sex och jag älskade det jag såg. Vilken kvalite! Vilka miljöer! Vilka skådespelare! BBC är tamefan bäst på att göra tv i världen.

När jag ändå var igång med kvalite så såg jag första delen av Last chance to see. Ursprungligen var det en bok och radioprogram av Douglas Adams, där han reste världen runt med fotografen Mark Carwardine. De sökte upp och undersökte djur som var nära utrotning. Jag läste boken för 10-15 år sedan och tyckte mycket om den.

Den tionde maj 2001, 12 år efter boken/radioprogramet snackade Douglas och Mark på telefon. Douglas var sugen på att göra om resan 20 år senare, för att se vad som hade hänt sen dess. Mark tyckte det var en utmärkt idé och de beslutade sig för att göra så. Dagen efter dör Douglas Adams i en hjärtattack på sitt lokala gym.

När de gjorde resan 1989 blev Douglas Adams hus vaktat av ingen mindre än Stephen Fry, min stora idol och engelsmännens engelsman. Han är även god med med Mark, och de beslutade sig att dom två som en hyllning till Douglas minne skulle göra den planerade resan. Resultatet blev en tv-serie i sex delar, naturligtvis gjord av BBC.



Såg halva del ett innan det var dags att sova, men av det jag såg gillade jag allt! Vackra bilder, humor och engelskt. Scenen när de åker golvbil i amazonas är klockren.

Ska nu enbart se program gjorda av BBC. Nästa projekt blir The world at w... Nähä, den var inte gjord av BBC, fördömt!

Fest i dagarna fyra.

Jahapp, då var det dags att fylla år igen, imorgon smäller det till och jag är helt plötsligt 31. Det går fruktansvärt fort ibland, känns som igår jag var 25. Försöker minnas tillbaka på mina födelsedagar och minns när jag fyllde åtta (fick ett hockeyspel), när jag fyllde 17 (riktig sugig ålder), när jag fyllde 18 (bjöd på semlor). Förra året fyllde jag som ni kan räkna ut 30, och det firades med ett överdådigt partaj för hela släkten i en hyrd lokal. I år blir det inte lika överdådigt, men väl fler tillfällen för fest.

Ikväll ska vi på våran varannanveckliga familjemiddag med mamma och styvpappa samt syster, svåger och tre brorssöner. Antar att vi ska fira mig litegrann då. I morgon blir det en (nykter!) fest med våra goda vänner Effe och Mia samt Fredrik (fjej). Vi ska käka nanting så god mat och se på tv, det är livet det. På lördag ska vi åter träffa min mamma och styvpappa hemma hos dom. Jag har beställt blodigt kött med bearnasiesås, glass och hjortron. Herreminje så gott.

Så på söndagen kommer Bettinas släkt hem till oss och äter smörgåstårta och ser på skidskytte. Om ni trodde det var över där så kan jag lugna er, det är del av familjen kvar, men den delen är inte riktigt spikad än. Men tårta blir det. Kan lova rapport från samtliga fester.

Eftersom jag är en sådan fantastisk snubbe (eller är det för att jag har en så stor och fantastisk släkt och en fästmö som älskar att köpa presenter?) så får jag alltid överdådiga presenter. Standardkommentaren från mig brukar vara ni är ju inte kloka...

Så här är jag inte klädd idag, men jag skulle mycket väl kunna vara det. Fred Perry och GOSWEGO t-shirt.

OMG OMG OMG!!!! Kom idag, märka -> Plasta -> LÄSA!

Gjorde ett test på expressen och det visar sig att jag kommer att bli 78.7 år, alltså 47 födelsedagar kvar att fira. Känns tryggt.

Den enda sanna glädjen..

... är skadeglädjen.

Katter, kläder och käk

Lillkisse Wilma är en väldigt försiktig katt, till och med husse är lite läskig...

... men ibland tar gosnödigheten över...

... och det händer att man kan somna på husse.

-15 ute, dags att ta fram skinnjackan från Selected Homme, skjorta från Jack & Jones.

Dagens lunch!

Har smålheten bedragit visheten? 100 tepåsar, 10 kr.

Mer av Dropkick Murphys, ny låt!

Det har bara gått en dag från att jag fick reda på att Dropkick Murphys ska släppa en ny skiva tills jag fått tag på första nya låten från nya skivan. Låten heter Memorial day och går att lyssna på här. En riktigt fin irländsk bit med mycket tin-whistle och allsång, precis som det ska vara.

Den nya skivan Going out in style är tydligen ett konceptalbum där alla låtar handlar om en irländsk emigrant vid namn Cornelius som kommer till amerika. Jag är lite tveksamt till idén om konceptalbum, men jag tror att detta faktiskt kan fungera.

Hur som helst gör detta att jag bara blir mer sugen på nya skivan, åh, kan inte tiden gå fortare?

En dag på biblioteket

Full fart idag också, just nu är det ca 15 personer i biblioteket, några läser seriealbum, en av den läser Maus, bra! Andra läser veckorevyn, några andra kollar på youtubeklipp och en sitter visst och läser en bok. Jag har gått genom BTJ-häfte nr 3 inför morgondagens bokmöte, jesses så många böcker det ges ut, någongång måste väl även jag få ut en?

Min kollega är tillbaka och vi har äntligen fått ordning på tidsskriftseländet, tidskrifter är inte lätta att arbeta med.

Tidigare idag var det en tjej här och frågade efter en svart bok med en varg på framsidan, tur att man har någon form av bildminne så jag letade fram Call of the wild till henne.

Just nu sitter jag och dricker en kopp te efter en lunch bestående av någon form av färs, samt bloggar. Jag hoppas att ni inte tror att jag alltid bloggar på arbetstid. Så gott som alla blogginlägg skriver jag på bussen till och från jobbet, och anger tid när dom ska läggas upp. Eftermiddagen har jag tänkt att ägna åt projekt städa fantasy/deckar-hyllan.

Bibliotekarien in action, en riktigt ruggigt risig bild.

Började läsa Min morbror trollkarlen igår, lovande, mycket lovande. Annars var det same-old igår, djupvattenträning, Effe och Mia, Konferensresan och kaffe.

Just det, läser att biblioteken i England är i kris, tråkigt :/ Men uttalandet från chefen för brittiska biblioteksrådet om att bibliotek bara används av den vita medelklassen låter helt vansinnigt! Tanken är väl att bibliotek ska vända sig till alla? Mina erfarenheter av bibliotek är att de används av i princip alla. I sommras när jag jobbade på ett "riktigt" bibliotek så var det allt från alkisar till Lidingöbor från invandrare till inavlade skogshuggare som var där. Men det kanske inte gäller för England.